Romeo & Julia genom tiderna

William Shakespeare föddes 1564. Cirka 1588–1613 arbetade han som skådespelare och dramatiker. Från 1594 var han också andelsägare i Englands mest framgångsrika skådespelarsällskap. När William Shakespeare dog 1616 hade 18 av hans pjäser getts ut i små, enkla häften.

År 1623 publicerade två av hans gamla skådespelarkamrater en 907 sidor tjock bok i storformat. Den innehöll 36 pjäser skrivna av Shakespeare – 18 av dessa fanns inte tidigare i tryck. I boken fanns också hans porträtt samt hyllningsdikter av fyra samtida författare. Denna bok brukar kallas Första Folion.

Romeo & Julia skrev Shakespeare cirka 1596. Han lånade berättelsen från Arthur Brooks episka poem The Tragical History of Romeo and Juliet. Brooks hade i sin tur inspirerats av franska och italienska texter. Den äldsta kända versionen är en novell från 1535 av italienaren Luigi da Porto.

Shakespeares pjäs kom i tryck 1597, 1599, 1609 och 1622 samt 1623 i Första Folion.

I England fortsatte man att spela Shakespeares pjäser. Men efter 1660 blev det vanligt att teatrar bearbetade dem för att anpassa dem till den växlande publiksmaken. Från mitten av 1700-talet fick Shakespeare en inofficiell ställning som engelsk nationalskald. I samma veva började hans pjäser översättas till franska och tyska. Fast “översättas” är nog fel ord – författarna anpassade pjäserna till den rådande publiksmaken i landet.

Före 1776 var Shakespeare och hans pjäser näst intill okända i Sverige. Men det året hände någonting. Carl Gottfried Seuerlings resande teatersällskap kom till Norrköping den 6 juli. Sällskapet hade många pjäser på sin repertoar. Den 3 augusti annonserades en premiär i Norrköpings Wecko Tidningar:

“På måndagen som är den 5 augusti, Upföres af Swenska Commedie Trouppen, det nya och alt för präcktiga Borgerliga Sorge-Spel, kalladt

Romeo & Julia: Som är i sitt ämne ett ibland de wackraste, som någonsin bliwit upfördt på Swensk Theater.”

Föreställningen gjorde starkt intryck på publiken i Norrköping. Det yttrade sig bland annat i en insändardebatt i Norrköpings Wecko Tidningar, som pågick i två månader.

Den Romeo & Julia som Seuerling spelade var inte en översättning av Shakespeares originaltext, utan av en tysk version skriven av Christian Felix Weiße.

Nästa svenska Shakespearepremiär kom 1781 på Teatern på Sillgatan i Göteborg. Även här spelade man Romeo & Julia. Det var varken Shakespeares pjäs eller Weisses version, utan en översättning av Jean-François Ducis franska bearbetning.

Det engelska språket hade en svag ställning i Sverige. Landet hade mycket närmare relationer med Frankrike och de tyskspråkiga länderna. Men 1787 kom den tredje svenska Shakespearepremiären. Då spelades Hamlet i Göteborg. I annonsen angavs att pjäsen hade översatts från ”ängelska”. Här nämndes också att den var skriven av ”den store Shakespeare”.

Fram till 1826 var det bara Romeo & Julia och Hamlet som spelades på svenska scener. Men fler av Shakespeares pjäser skulle göra entré. 1827 hade Othello premiär, 1838 Macbeth och 1847 Kung Lear. Åren 1847–51 gavs dessutom alla pjäserna från Första Folion ut på svenska, översatta direkt från engelskan av Lunda-professorn Carl August Hagberg.

Detta ledde till att Shakespeare spelades betydligt mer i Sverige. Men under resten av 1800-talet och första hälften av 1900-talet spelades Romeo & Julia inte särskilt ofta. Det kan bero på att åskådare kände motvilja mot att huvudpersonerna är så olydiga mot sina föräldrar. Men det kan också hänga samman med att de resande teatersällskapen leddes av medelålders män som helst valde pjäser där de själva kunde spela huvudrollen.

Under 1900-talet slog biograffilmen igenom stort i Sverige. Många teatersällskap klarade inte konkurrensen utan tvingades lägga ned. Det kom dock en motreaktion. I Helsingborg invigdes 1921 Sveriges första stadsteater, med stöd från stat och kommun. 1934 invigdes Göteborgs Stadsteater och 1944 Malmö Stadsteater. Alla tre öppnade med Shakespearepjäser.

Norrköping-Linköpings Stadsteater invigdes 1947 med Romeo & Julia. Pjäsvalet hade säkert att göra med verkets historiska koppling till Norrköping. Men teaterchefen och regissören Johan Falck sade också att han länge drömt om att sätta upp pjäsen – och att den passade hans unga ensemble.

Efter 1947 har antalet Shakespeareuppsättningar ökat kraftigt i Sverige och Romeo & Julia är en av de mest spelade pjäserna.

Ökningen fick extra fart efter 1982, då Göran O. Eriksson gjorde en ny, stark översättning i samband med att han regisserade pjäsen på Stockholms Stadsteater. Texten gavs ut av Ordfronts förlag 1983 och har sedan dess använts flitigt av både professionella teatrar och amatörer.

Det är också Erikssons text som Emma Roswall har utgått från när hon förberett sin uppsättning på Östgötateatern. Men hon har även tagit med småbitar ur Carl August Hagbergs klassiska tolkning från 1850.

Kent Hägglund, Styrelseledamot i Shakespearessällskapet