Hoppa till innehåll

Plikt & passion

Under våren sätter regissören Sara Giese upp den tyske dramatikern Bertolt Brechts klassiska verk Den goda människan i Sezuan från 1943 på Östgötateatern. Klassiker är inget hon vanligtvis jobbar med men just den här pjäsen har bitit sig fast i henne och blivit urpjäsen om teman hon ofta återkommer till: plikt och passion och slitningen däremellan.

Berätta om dig själv och din bakgrund som regissör?

– Jag brukar röra mig i samtiden i mina föreställningar och har mest regisserat nyskriven dramatik och urpremiärer – det vill säga första framförandet av en pjäs. Jag skriver även själv och det var så jag började med regi, genom att regissera mina egna texter. Min plantskola var Backstage, Stockholms Stadsteaters scen för nyskriven dramatik, där jag jobbade som tekniker och regiassistent på nittiotalet. De åren har präglat min syn på teater mer än något annat. Jag har bland annat regisserat texter av Jonas Hassen Khemiri, Maria Sveland, Liv Strömquist, Lars Norén, Kristina Lugn och Anders Duus som skrev Bygdens söner som spelades under hösten 2023 på Östgötateatern.

Hon har tidigare tagit sig an klassiker som Kung Lear, Fröken Julie, och Hedda Gabler, men att regissera Brecht är en utmaning.

– Brechts originaltext får inte ändras så den är kvar i original. Men jag har strukit ner den ganska rejält och Magnus Lindmans fantastiska översättning får den att kännas samtida och lättpratad. Spelstilen kommer vi experimentera med under repetitionerna. Hur spelar man Brecht idag? Hans metod med verfremdung – att hela tiden påminna åskådaren om att vi är på teatern och att vara i dialog med publiken – har präglat den tyska teatern mycket, som i sin tur påverkat svensk samtida teater. Så spelstilen ligger nog inte så långt ifrån vad vi är vana att se på svenska scener idag. Sen får vi se hur långt vi drar det. Barberaren Shu Fu i pjäsen frågar publiken rakt ut: ”Vad tycker ni om mig nu?” Det är en slags grundinställning som vi ska laborera med i alla situationer: Vad tycker ni om en människa som gör så här? Vad tycker ni om mig nu?

Sara såg pjäsen som barn och berättelsen har gjort ett avtryck på henne.

Den goda människan i Sezuan är på sätt och vis urpjäsen om teman som jag ofta återkommer till: plikt och passion och slitningen däremellan. Men också situationer som får oss att göra saker som går mot vår moral, eller ruckar på den.

Varför vill du sätta upp pjäsen under 2024?

– Tre gudar kommer till jorden för att hitta en god människa, för endast då kan världen förbli som den är. De hittar bara en enda, Shen Te, och henne sätter de allt sitt hopp till – även när hon fuskar. Världen är alltså hotad och gudarna vill bevara den utan att egentligen ändra på någonting. I stället förlitar de sig på den enskilde individens goda gärningar och förhandlar bort sina principer för att hålla sig kvar vid makten – en allegori som fäster ganska bra på vår samtid, tycker jag.

I Den goda människan i Sezuan samarbetar Sara med den prisbelönta svenska musikern Jenny Wilson, som har mottagit flera Grammisar och andra utmärkelser genom åren. 2023 valdes hon även in i Swedish Music Hall of Fame. Som ett stort Jenny Wilson-fan har Sara givit Jenny fria händer att tonsätta Brechts låttexter. Det har funnits en önskan om techno och en övergripande uppgift om att musiken ska skapa kaos och förmedla känslan av något okontrollerbart, men framför allt ville hon att Jenny skulle göra sin grej.

Siri Areyuna Wilhelmsson ansvarar för kostymdesign och scenografi och vid sin sida har hon ljusdesignern Sofie Gynning som hon ofta arbetar i par med. Tillsammans har de visualiserat en dystopisk värld där karaktärerna kämpar med konsekvenserna av vår moderna livsstil. Det är första gången Sara samarbetar med dem och arbetet har präglats av lätthet och glädje samtidigt som det har varit ambitiöst och nyskapande.

Vad kan publiken förvänta sig?

– Jag hoppas att publiken kommer uppleva en rolig, ösig, snygg och tankeväckande Brechtföreställning med den briljanta Elin Skarin i huvudrollen!

Publicerad 6 februari 2024