Hoppa till innehåll

Östgötateaterns historia

En tillbakablick med spännande nedslag genom decennierna.

Stadsteatern Norrköping-Linköping bildades 1947. Föreningens syfte var enligt stadgarna "att medelst en fast ensemble och eljest driva konstnärlig teaterverksamhet, huvudsakligen i Norrköping och Linköping".

Men vi backar först bandet något; de vackra teaterhusen som används är nämligen desto äldre. Stora teatern i Linköping var vid invigningen 1903 en av de första elektrifierade byggnaderna i Linköping. Några år senare, 1908, invigdes Stora teatern i Norrköping. Båda de jugendinspirerade husen är ritade av Axel Anderberg och på båda platser hade det dessförinnan legat äldre teatrar.

De första decennierna användes teaterhusen av turnerande grupper. I september 1947 blir Shakespeares Romeo och Julia den första föreställningen att ha premiär på nybildade Stadsteatern Norrköping-Linköping. Teaterchef Johan Falck stod för bearbetning och regi och i ensemblen sågs bland andra Ruth Kasdan, Ernst-Hugo Järegård och Einar Hylander.

 

Egen elevskola

Stadsteatern fick direkt ett positivt gensvar från östgötarna. I den tidiga repertoaren ingick exempelvis August Strindbergs Erik XIV, Tennessee Williams Linje Lusta och Arthur Millers En handelsresandes död. Ingemar Pallin och Max von Sydow blev rikskända för sina prestationer i Shakespeares Hamlet och Ibsens Peer Gynt. Lorden från gränden (Me and My Girl), med gästspelande Nils Poppe och Annalisa Ericson, blev först ut i teaterns långa och framgångsrika musikaltradition. 

Från starten 1947 fram till och med spelåret 1965–1966 drevs en egen elevskola vid teatern. Här utbildades bland andra skådespelarna Kerstin Nilsson, Walter Turdén, Roland Wilén, Ruth Hoffsten, Inga Didong och Berit Tancred. Därefter tog de statliga scenskolorna över.

 

En växande teater

1953 tillträdde John Zacharias som teaterchef efter Johan Falck. Han kom att leda teatern i 25 år, ända fram till 1978. Två av de skådespelare som anställdes och som kom att stanna under hela Zacharias-eran var paret Margreth Weivers och Bertil Norström.

”Det var roligt nästan jämt och vi fick vara med om en period då teatern växte både utåt och inåt. Ensemblen var inte så stor i början och som vi dagligen arbetade tillsammans från klockan 10 till 23 blev det tämligen familjärt. (…) Teaterfamiljen växte. Personalen utökades, verkstäderna moderniserades, nya scener tillkom och publiken strömmade till i allt större skaror”, minns och summerar Bertil Norström själv i jubileumsprogrammet från Östgötateaterns 50-årsfirande 1997.

 

För barn och unga

1968 bildade teatern både en turnerande verksamhet med så kallad föreningsteater samt – som en av de första institutionsteatrarna i landet – en särskild grupp för barn- och skolteater. Snart fick sistnämnda grupp en egen scen på Lilla teatern i Norrköping. Denna fick släppas i samband med ekonomiska svårigheter i mitten av 1990-talet.

2001 bildades Östgötateaterns fristående barn- och ungdomsscen ung scen/öst, med eget teaterhus i Linköping och turnerande verksamhet i hela länet.

 

Östgötabaletten

1970 startade balettkompaniet Östgötabaletten som en självständig enhet inom teatern. Kompanimedlemmarna dansade i musikaler men iscensatte också egna dansverk av nutida, ofta svenska koreografer. Östgötabaletten blev med åren en skicklig kammarbalett med ungdomlig profil, som även turnerade och bedrev uppsökande verksamhet. Bland balettcheferna fanns bland andra koreograferna Svend Bunch och Vlado Juras.

Som sista föreställning före nedläggningen 1996 dansade Östgötabaletten Staring at the space i De Geerhallen i Norrköping och på Linköpings Konsert & Kongress.

 

Egen tillverkning

På 1970-talet flyttade verkstäderna från teaterhuset i Norrköping till nuvarande lokaler på Butängen. Verkstäderna rymmer snickeri, smedja, måleri, tapetseri, attributmakeri och en konstruktör. Utöver tillverkning till egna produktioner görs här beställningsverk åt andra teatrar såväl som till exempelvis skolor, museum och filmbolag.

Detsamma gör teaterns kostym- och maskateljé, som finns i Kvarteret Hallarna i Norrköping. Här ligger även det stora kostymförrådet, som rymmer runt 30 000 plagg och accessoarer från föreställningar genom åren.

 

Nytt namn

1980 upplöstes föreningen Stadsteatern Norrköping-Linköping och ersattes av Stiftelsen Östergötlands länsteater, med Landstinget Östergötland och Norrköpings och Linköpings kommuner som ägare. Stadsteatern förvandlades därmed till länsteater, från 1982 kallad Östgötateatern.

På 1970–1990-talen avlöste teatercheferna varandra i relativt rask takt (se faktaruta), tills dramaturgen Johan Celander 1997 utsågs till tillförordnad teaterchef. Han kom att bli ordinarie sådan och inneha posten ända fram till 2018. Under denna tid bildades som nämnt ung scen/öst och dessutom blev cirkusen ett av teaterns tre ben, jämte drama och musikal.

 

Modig institution

Sedan 2018 är Nils Poletti teaterchef, med mål att göra Östgötateatern till en av de mest intressanta och modiga scenkonstinstitutionerna i landet. Han har bland annat öppnat en experimentscen; X-scenen, samt gått i bräschen för att utveckla den svenska musikalscenen genom att välja nyskrivna verk.

Musikaler av hög kvalitet är något av ett signum för Östgötateatern. Genom åren har publiken kunnat njuta av exempelvis Cabaret, La Cage Aux Folles, My Fair Lady, Sound of Music och Jekyll & Hyde – the musical. Teatern har stoltserat med Europapremiär på Familjen Addams, Nordenpremiär på Come From Away och skandinavisk premiär på Amélie.

 

Scenkonst Öst

2016 skedde en ny milstolpe i teaterns organisatoriska historia. Tillsammans med Norrköpings Symfoniorkester bildades Scenkonstbolaget i Östergötland AB. Namnet ändrades ett par år senare till Scenkonst Öst AB.

Bolaget ska bidra till en fortsatt utveckling av kulturlivet i Östergötland och bidra till att stärka länets attraktivitet. Ägandet är fortsatt gemensamt av Region Östergötland tillsammans med Norrköpings och Linköpings kommuner och VD för bolaget är Pia Kronqvist.

Från den 1 januari 2023 kommer även Östgötamusiken att ingå i Scenkonst Öst.

Sammanställning: Jeanette Söderwall

 

Milstolpar i teaterns historia (i urval)

  • 1903 Stora teatern i Linköping invigs (och gästas av turnerande grupper)
  • 1908 Stora teatern i Norrköping invigs (och gästas av turnerande grupper)
  • 1947 Föreningen Stadsteatern Norrköping-Linköping bildas
  • 1947 Första premiären: Shakespeares Romeo och Julia
  • 1953 John Zacharias tar över som teaterchef (och leder teatern i 25 år, efter inledande Johan Falck)
  • 1966 Teaterns egen elevskola, som funnits sedan starten, stängs
  • 1968 En särskild grupp för barn- och skolteater bildas (snart med egen scen på Lilla teatern i Norrköping)
  • 1970 Östgötabaletten bildas (och drivs fram 1996)
  • 1981 Stiftelsen Östergötlands länsteater ersätter föreningen
  • 1982 Namnbyte till Östgötateatern
  • 2001 Barn- och ungdomsscenen ung scen/öst bildas (med eget teaterhus i Linköping)
  • 2016 Scenkonstbolaget i Östergötland AB bildas (Östgötateatern med ung scen/öst och SON)
  • 2023 Östgötamusiken kommer in i Scenkonst Öst

 

Teaterchefer

  • Johan Falck 1947–1953
  • John Zacharias 1953–1978
  • Gun Jönsson 1978–1980
  • Lars Gerhard Norberg (tf) 1981
  • Lars-Erik Liedholm 1981–1985
  • Georg Malvius 1985–1988
  • Hans Bergström 1988–1992
  • Lenny Carlsson (tf) 1993–1993
  • Claes Peter Hellwig 1993–1995
  • Lars Wallin (tf) 1995–1995
  • Olle Johansson (tf) 1995–1997
  • Barbro Smeds 1997–1997
  • Johan Celander 1997–2018
  • Nils Poletti 2018–
 
Tips på vidare läsning

Här kan du läsa en intervju med Anders Gullstrand på Scenkonst Östs fastighetsavdelning. Hans pappa, snickarmästare Tage Svensson, var en av de första som anställdes till teatern 1947.

Här kan du läsa en intervju med scenografen och kostymören Agneta Skarp, som arbetade på teatern i 44 år och som varit med i skapandet av runt 100 föreställningar.

Läs gärna även journalisten, radioproducenten och den flitiga teaterbesökaren Sven Trolldals text om Östgötateaterns fem första decennier här.


På bilden: Henrik Ibsens Vildanden på Linköpings teater 1953, kort efter John Zacharias tillträde som teaterchef. Föreställningen regisserades av Ingrid Luterkort och i rollerna sågs bland andra gästande Ulf Palme tillsammans med Margareth Weivers, Bertil Norström och Olof Thunberg. Foto: Sven Källberg/Östergötlands museum

Publicerad 21 november 2022