Skräck på Källarscenen

Skräck, thrillers och kriminaldramer är extremt stora genrer inom populärkulturen. Det finns oräkneliga böcker, tv-serier och filmer med främsta uppgift att helt – eller åtminstone halvt – skrämma livet ur läsaren eller tittaren.

På teaterscenen är dessa berättelser desto ovanligare.

– Det känns som att vi inom teatern har någon slags beröringsskräck för skräck. Vilket gör att jag tycker att det är jättekul att jobba med det här, säger Johan Huldt.

Han har översatt och regisserar vårens skräckupplevelse Kvinnan i svart och säger att det måste finnas ett skäl till att just det obehagliga är så populärt.

– Det handlar inte bara om underhållning utan om ett behov vi har av att utmana oss själva, tror han.

Succé på West End

Susan Hills roman från 1983 är en modern klassiker i skräckgenren. Som föreställning har The Woman in Black, i Stephen Mallatratts dramatisering, spelats på West End i London i över 30 års tid.

I pjäsen hjälper den yngre karaktären den äldre att berätta sin historia; om hur han som ung advokat drogs in i en virvel av mardrömslika händelser under vistelsen i den ensligt belägna kuststad dit han rest för att ta hand om en kvinnas dödsbo.

Föreställningen ges passande nog på den nya Källarscenen i Norrköpings teaterhus. En relativt ruffig och rå lokal med stengolv och låga takvalv. Scenen, med ingång från Slottsgatan, rymmer bara 30 personer inklusive skådespelare och annan teaterpersonal.

– Det här är en pjäs som väldigt tydligt är skriven för en traditionell scen. Så det är en utmaning att spela i det här rummet, men också något jag är väldigt förtjust i, säger Johan.

Han är också förtjust i – och mån om – den teaterlek som pjäsen bjuder in till.

– Det är en kärleksförklaring eller hyllning till fantasin och vad vi kan skapa med våra huvuden. Väldigt mycket är antydandets konst.

Tekniken till hjälp

Ljud och ljus blir därför extra viktiga ingredienser i föreställningen. Ljuddesigner Michael Andersson kommer att jobba med många högtalare för att få ljud från olika håll och ta fram stämningsfullt miljöljud såväl som plötsliga effekter.

– I väldigt hög grad målar ljudet och hjälper oss att göra bilden, säger Johan.

Ljusmässigt försöker ljusdesigner Patrik Nystrand att undvika moderna LED-armaturer till förmån för äldre lampor som bättre passar den viktorianska tiden då berättelsen utspelas. Han planerar för ett kallt och obehagligt ljus och skräckklassiker i stil med belysning underifrån och av siluetter.

Scenograf- och kostymdesigner Magnus Möllerstedt har valt en scenlösning där publiken sitter i ryttargång (mittemot varandra), vilket gör att berättelsen kan utspelas såväl framför som till viss del på sidorna och även bakom stolsraderna. Och inte minst att publiken kan smittas av varandras skräck.

Tanken med både kostymen och masken – Anna Stålfelt står för mask- och perukdesign – är att skådespelarna ska ha en grund och under spelets gång kunna skifta karaktär genom snabba byten av kostym och attribut.

Statister från De Geergymnasiet

I slutändan är det skådespelarnas huvuduppgift att med små medel lyckas skapa sådant som egentligen inte finns och få publiken att följa med på resan. Till sin hjälp har Sven Angleflod och Karl Sanner fyra statister; elever från De Geergymnasiet i Norrköping.

Alla avgångselever från det estetiska programmet med teaterinriktning får dessutom en inblick i arbetet bakom kulisserna genom att följa Kvinnan i svart och vara återkommande referenspublik.

– Jag tror att den här föreställningen kommer att passa särskilt bra för en ung publik som gillar att utmana och skrämma upp sig själva, säger Johan Huldt.

Kvinnan i svart har premiär den 4 mars och spelas i Norrköping till och med den 18 mars. Läs mer om föreställningen här.

Psst! Observera det begränsade antalet platser, helgföreställningarna börjar bli slutsålda. Köp biljetter (65–130 kr) här.

Text: Jeanette Söderwall