Östgötateatern minns

Under sommaren har flera tidigare medarbetare på Östgötateatern gått bort. Vi minns skådespelarna Willy Boholm och Åke Lundqvist, musikern, dirigenten och kompositören Pelle Halvarsson och scenografen, kostymören, rekvisitören och textilformgivaren Benita Bergfeldt-Löfgren.

WILLY BOHOLM

Willy Boholms sista föreställning hos oss blevWendy Peter Panspelåret 2015/2016. Med sina 44 år på teatern (!) räknas han som en av Östgötateaterns allra trognaste skådespelare. Vi minns Willy som varm, omtänksam och som en väldigt rolig arbetskamrat som alltid lojalt ställde upp och ständigt spred glädje kring sig.

Vi har bett forna kollegan och nära vännen samt Östgötateatern-veteranen Göran Sarring teckna några djupare minnesord om Willy:

"Skådespelaren Willy Boholm har gått bort. Minnet av Willy på Östgötateatern och hos Östgötateaterns publik är starkt och levande.

Willy anställdes 1972 på dåvarande Stadsteatern Norrköping-Linköping av den legendariske teaterchefen John Zacharias. Och han blev kvar hos Östgötateatern hela sitt yrkesliv. Han spelade i cirka 150 produktioner, inom teaterns alla genrer: drama, komedi, barn- och ungdomsteater, musikal.

Det starkaste minnet av Willy handlar om just alla genrerna, om bredden. Med ett gediget yrkeskunnande tog han sig an alla roller. Och han genomförde sitt arbete med en imponerande noggrannhet.

Vi minns många rollgestaltningar, men kan inte låta bli att nämna två: den autistiske pojken i Frostblommorpå Teatervinden, och huvudrollen i Stig Dagermans Streber.

Willy var också en utpräglad ensembleskådespelare, han tog sig an alla roller, små som stora, med samma allvar. Och han kunde ställa krav på sina arbetskamrater, samtidigt som han var ödmjuk och lyssnande inför de andras arbete.

Teatervärlden blir litet fattigare och litet tystare när vi förlorar skådespelare som Willy Boholm."

PELLE HALVARSSON

Musikern, dirigenten, cellisten och kompositören Pelle Halvarsson hade många strängar på sin rika lyra. Han medverkade och skrev musik för ett flertal produktioner på Östgötateatern. Vi har bett skådespelaren Tobias Almborg skriva våra minnesord:

"När jag träffade Pelle var han ett nytt ansikte för mig inom teatervärlden men hans musicerande var jag sedan länge bekant med. Några av mina favoritartister har haft glädje av hans unika kunskaper inom folk- och barockmusik på sina skivor. Jag ska ärligt medge att jag blev starstrucked när jag träffade honom. En rockmusiker med cello, en fullödad kompositör med ett sceniskt tänk. Jag kommer att förutom hans musikaliska talang kanske mest minnas honom på grund av hans härliga humor och den omtänksamhet som gjorde honom omtyckt av alla som träffade honom. Han kommer att lämna ett stort tomrum efter sig i musiksverige och han kommer att vara saknad av de som hade glädjen att få lära känna honom."

ÅKE LUNDQVIST

Åke Lundqvist debuterade på dåvarande Norrköping-Linköpings Stadsteater mellan 1960 och 1973 och gav Östgötapubliken 13 år av sitt säregna, sublima och sensibla skådespelarliv. Åke har sedan dess ingått i Stockholm stadsteaters fasta ensemble med två avstickare som rektor på Teaterhögskolan i Stockholm och som teaterchef på Uppsala stadsteater. Våra tankar går till Åkes nära och kära. Vila i frid Åke. /Östgötateatern genom teaterchef Nils Poletti

BENITA BERGFELDT-LÖFGREN

Benita Bergfeldt-Löfgren (1952–2021) var scenograf, kostymör, rekvisitör och textilformgivare. Hon kom till Sverige från Finland 1977 för scenografistudier på Dramatiska Institutet och till Norrköping 1986. Vi har bett flera personer som arbetat nära henne att skriva minnesord:

”Benita var fullkomligt lysande, självklar och briljant. Femton föreställningar gjorde vi; egenskrivna och efter litterära förlagor. Utöver de Norrköpingsbaserade teatrarna arbetade vi tillsammans med Obanteatern i Malmö, 4e Teatern i Västerås, Teater Francatrippa, Molièreteatern och Boulevardteatern i Stockholm. Så Gör Prinsessor turnerade i USA, Hur Långt Når Alfons i Folkparkerna. Hon var som få scenografer, sällsynt närvarande i repetitionsprocessen och kom alltid med klarsynta idéer. Benita odlade även återbrukandets ädla konst. Genom att gå till Second hand-butiker istället för att skapa allt från ”scratch” tillfördes på scen en kvalité; att allting var liksom bekant, familjärt och tryggt. Allt i en förhöjd lek som var grundad i ett ”bara det allra nödvändigaste”. Inget överflödigt bjäfs. Ingen dekor. Benitas varma hjärta, klara blick och karga humor, enastående skicklighet och noggranna händers flit skapade fantastiska teaterupplevelser som lever alltjämt på scener land och rike runt. Varje stygn minns henne precis som alla vi som fått ynnesten att få vara med om de världar och drömmar hon skapade. Jag är djupt tacksam över att ha fått arbeta med en så stor konstnär. /Ika Nord, regissör och koreograf

”-Titta mamma, där är klänningen du sydde i natt! Sa en av Benitas döttrar högt på premiären. Det var första gången vi arbetade med Benita. Året var 1996 och hon gjorde kostym och scenografi till Teater Ikaros föreställning Cirkusflickanav Martin Öster. Sista gången vi arbetade med Benita var alldeles nyss, sommaren 2021, då hon sydde en 5 meter bred kjol till Teater Fenix föreställning Litet hus med stort hjärta där kostymen behövde anpassas för utomhusspelningar i Coronatider. Kjolen sydde Benita under sin behandling på sjukhuset och vi invigde den på turné på Sommarscen i Växjö nu i augusti. Däremellan gjorde Benita många fantastiska scenografier åt oss: Bill och Bolla, Hitta Hem, Historien om en flickai regi av Ika Nord. Historien om en flicka blev utvald till BiBu 2012 (Biennalen för barn och unga). Näktergaleni regi av Peter Oskarson. Det var Benitas idé att vi skulle sätta upp Näktergalen. Benita har satt sin konstnärliga prägel på de fria teatrarna under nästan 30 år. Vi kunde vända oss till henne med små och stora uppdrag. Frågan är: Vem ska vi fråga nu?” /Åsa Forsberg, Teater Fenix

”Hon kom som kliven ur Mumindalen med en vid rock och en tumstock i handen. Sen gick hon hem till Röda stan och kom tillbaka med en liten modell där allt var uträknat, rummets lösning och den visuella bilden som ofta var flera genomtänkta bilder i en. Hon har skapat scenrum, kostymer och dockor som trollbundit barn och vuxna över hela landet och har varit en stor tillgång för oss fria teatergrupper i Norrköping, vi saknar henne mycket. Vi behövde bara nämna en fundering och Benita kom med en skiss eller en kostym. Benita var också med i styrelsen för Teater Pelikanen. Där gav hon råd och kom med nya idéer. Hon var som en egen institution som kunde leverera allt och hennes dockor och kostymer kommer att spela vidare. Tillsammans gjorde vi:Molly Blom Show, Vem ska trösta Knyttet? och Granenav Tove Jansson, Sol-Ägget, Rappatack, Kanel och Kanin, Jakten på de Osynliga, Felicia och fåglarna och Ture Sventon som löste mysterier ihop med barnen på Norrköpings konstmuseum.” /Eva Carlsson, Teater Pelikanen

”Vi skulle göra en konstutställning för barn och unga. Mitt förslag var att ta in teaterns språk in i utställningen och levandegöra bilderna och bygga programverksamhet i utställningen. Benita var det självklara valet, och hon var först lite tveksam på sitt fundersamma vis. Men jag tror att utmaningen och glädjen över att få ganska fria händer att utforma miljöerna och ansvara för produktionen passade henne perfekt. Varje detalj var så imponerande genomtänkt och utförd och det är en stor ynnest att ha fått ta del av hennes arbete på nära håll.” /Carin Fahlén, tidigare kulturproducent i Norrköping och intendent kommunikation, marknadsföring och program på Norrköpings Konstmuseum

"Benita gjorde utställningar som textilformgivare på Hemslöjden i Linköping, ett annat projekt som vi gjorde tillsammans var att färdigställa ett Zarah Leander-museum. Muséet gjordes efter en scenografimodell som Benita arbetade fram och är beläget i Häradshammars bygdegård på Vikbolandet och har sedan invigningen 2007 haft cirka 25 000 besökare och är väl värd ett besök, här lever Benitas skapande vidare." /Linda Moberg, kulturproducent

(Publicerad 2021-08-17)