Ett år efter branden


Det har gått ett år sedan lågor slog upp från taket på Stora teatern i Norrköping. När entrédörrarna inom kort öppnas för spelårets första premiär är det ett varsamt renoverat teaterhus som välkomnar publiken. 

Östgötateaterns teaterchef Nils Poletti tittar upp mot det nybyggda tornet på taket, platsen där branden härjade som värst under ovädersnatten mot den 29 augusti 2019.

– Det såg så mycket värre ut än det faktiskt var. Jag trodde först att vi hade en inställd repertoar och skulle få ha stängt i flera år. Jag blev lättad när jag insåg hur begränsade skadorna var, säger han.

Ingen människa skadades vid branden, som uppstod på grund av ett blixtnedslag. Elden brandskadade delar av det över 100 år gamla teaterhusets tak, vind och trapphus men nådde aldrig scen och salong.


Smart konstruktion

Stora teatern i Norrköping ägs av det kommunala fastighetsbolaget Norrevo.

– För mig började det med en chock. Ett jätteadrenalinpåslag. Sedan övergick det till en sorg över vad som förlorats, säger Malin Eklöf, förvaltare på Norrevo, på frågan om hur hennes tankar gick när brandbeskedet kom.

När hon förstod begränsningen av skadorna pustade även hon ut. Att det inte blev värre hade dels att göra med en snabb släckningsinsats från räddningstjänsten och dels med fungerande brandavgränsningar som arkitekten Axel Anderberg så skickligt konstruerat.

– Det blev främst skador uppe under taknock på ena sidan – ett område som var helt avgränsat och tomt, säger Malin.

Vi går in i det gamla fläktrummet, beläget strax under taket där det brann. Den höga temperaturen från elden har satt sina spår på väggarna. Men ventilationssystemet och all utrustning i rummet är nu antingen renoverad eller utbytt.

Genom en lucka i taket kan vi se insidan av det nya torn som byggts upp efter branden. En imponerande träkonstruktion tillverkad enligt gamla hantverksmetoder.

– De stod verkligen med hammare och slog här uppe. Det var ett helt annat ljud än från dagens spikpistoler, säger Malin.


Byggnadsminne

Teaterhuset är klassat som ett byggnadsminne och återuppbyggnaden har skett i nära dialog med länsstyrelsen.

– Taket var en utmaning för det finns knappt en yta som är rak, berättar Malin.

Det första som skedde efter branden var sanering av röklukt och vattenskador.

– Men den här byggnaden är så fantastiskt byggd. Det mesta av vattnet leddes rakt ner i stentrapphuset.

De skador som tidigare syntes på väggarna i det drabbade trapphuset har nu åtgärdats och målats över.

Golvet på Teatervinden – en lokal som tidigare använts som en scen men på senare år endast som repetitionslokal – gick dock inte att rädda.

– Vi fick bryta upp allt golv och lägga nytt. Vattnet hade trängt ner under och börjat svälla, säger Malin.

Det nya golvet som nu ligger på plats är anpassat för dansrepetitioner, det vill säga med mycket stuns i.


Totalrenovering

Vid en fortsatt rundvandring på teatern pågår arbeten för fullt. I den vackra salongen är den 750 kilo tunga takkronan tillfälligt nedhissad och prismorna under putsning. Innertaket i salongen – där det tidigare hängde färgflagor – har restaurerats. Detta är något som var planerat redan innan branden.

– Taket är målat i samma nyans som tidigare. Vi vill bevara teatern så som den är utformad idag, säger Malin.

Teaterchef Nils Poletti framför Stora teatern. Ovanför honom det nya taket.


En våning upp möts vi av en byggarbetsplats. Alla möbler i och utanför Café Gycklaren är borta, likaså caféscenen och väggen mot köket och den till Zacharias salong. Promenoaren har breddats och genom en öppning tittar originalväggen fram. På den sitter några gamla pjäsprogram och affischer uppsatta. De kommer att få sitta kvar, säger Malin.

De här arbetena har heller inget med branden att göra, utan var planerade sedan tidigare i samråd mellan Östgötateatern och Norrevo. Syftet är att fräscha upp caféet och de publika utrymmena och skapa bättre flöden för att minska de köer som ofta bildas i föreställningens paus.

– Ytskiktsmässigt är det en totalrenovering i Café Gycklaren. Taket här blev vattenskadat vid släckningsarbetet, men det åtgärdades nu i samband med renoveringarna, säger Malin och pekar mot det nymålade vita innertaket.

De tekniska förutsättningarna för att kunna ge föreställningar i caféet har också setts över och förbättrats. Likaså kommer köket att moderniseras. Planen är att allt ska vara klart till den 1 november. Serveringen är dock stängd tills vidare med anledning av coronaläget.


STOR BETYDELSE

På ena sidan och baksidan av teaterhuset står byggnadsställningar. Det har att göra med en översyn av hela taket, en del av det planerade underhållet.

Vad betyder Stora teatern för Norrköping, skulle du säga?

– Den är jätteviktig. Alla de här kulturfastigheterna har en betydelse, men det här huset är så väletablerat i Norrköping. Det är oersättligt och sådant ska man vara rädd om. Det är så mycket mer än bara ett hus, säger Malin Eklöf på Norrevo.

Teaterns konstnärliga verksamhet drabbades av branden genom en veckas framflyttad premiär av Faust II. Evenemang fick också flyttas från caféscenen till X-scenen i centrala Norrköping och nya repetetionslokaler snabbt letas upp.

– Det positiva är att vi fick hela Sverige att veta att vi spelade Faust II. Det var också en enorm omtanke som strömmade in från alla håll. Det blev tydligt att teatern betyder så mycket för så många, säger Östgötateaterns teaterchef Nils Poletti.


Text: Jeanette Söderwall  (Publicerad 2020-08-29)

Läs tidigare artiklar om branden och saneringsarbetet här och här.


FAKTA OM TEATERHUSET

Det nuvarande teaterhuset i Norrköping invigdes 1908. På samma plats hade tidigare den Eklundska teatern legat. Den var byggd i trä, ansågs brandfarlig och revs därför 1903. Nu ville man i stället ha en modern och tidsenlig teater. Den tidens stora arkitekt anlitades - Axel Anderberg, som bland annat ritat Kungliga Operan och Oscarsteatern i Stockholm och teaterhuset i Linköping.

Byggnaden är i jugendstil och användes fram till 1947 av resande teatersällskap. Teatern sköttes av en vaktmästare som bodde i en lägenhet i källaren. Den lägenheten är idag personalmatsal. När teatern renoverades 1982 togs till stor del det ursprungliga utseendet fram invändigt. 2002 renoverades också teaterhusets fasad, bland annat så blev putsen återigen gul.

Läs mer om våra teaterhus här

Gå till hemsidan