Satte stopp för Macchiarini


Han var beredd att offra sin karriär för att sanningen skulle komma fram, blev utfryst på jobbet och även anmäld själv. Kirurgen och forskaren Kalle Grinnemo är en av visselblåsarna som slog larm om Paolo Macchiarini.

När Paolo Macchiarini rekryterades till Karolinska institutet arbetade Kalle Grinnemo som hjärtkirurg och var chef för Hjärtlabbet på Karolinska sjukhuset. Han var även knuten till Karolinska institutet som forskare, med fokus på hjärtstamceller och att skapa nya aortaklaffar.

2011 gjorde Paolo Macchiarini den första operationen i sitt banbrytande projekt kring konstgjorda luftstrupar. Kalle Grinnemo var med som observatör.

– Där och då så tänkte man att det var jättestort att man fick vara med om det. Det var ju något helt nytt, att man syntetiskt ersatte ett organ i kroppen, säger han.


Luftstrupen lossnade

Ytterligare två patienter opererades och det var efter operation nummer tre som Kalle Grinnemo och tre kollegor började inse att allt inte stod rätt till. Den unga kvinnan blev kvar på kliniken i två år och utöver andra komplikationer så lossnade den syntetiska luftstrupen och behövde sättas in på nytt.

Året var 2013 och i samband med att Kalle Grinnemo och kollegorna letade efter alternativ för att försöka hjälpa kvinnan så började de också konfrontera Paolo Macchiarini och efterfråga bevis, i form av t.ex. djurförsök, som kunde visa att metoden fungerar.

– Vi började gå igenom litteratur för att hitta svar och insåg att det inte fanns något stöd för de här luftstruparna och att det var en förskönad bild som Macchiarini målat upp. Det var så det hela började nystas upp, säger Kalle.

Parallellt med detta kom den första patienten tillbaka med stora problem – luftstrupen hade börjat lossna.


Anmälde artiklar

Kalle och tre kollegor informerade sin närmaste chef och ledningen på Karolinska institutet, men enligt Kalle hände sedan ingenting. Till sist beslutade de sig för att anmäla flera av Macchiarinis vetenskapliga artiklar för forskningsfusk. De hade räknat med stor uppståndelse från Karolinska institutets sida, men det var fortsatt tyst.

Först efter en artikel i New York Times i november 2014 informerade ledningen om att man hade tillsatt en extern utredare.

– Då började den jobbiga tillvaron för oss. Dels så spreds det rykten om att det var jag som hade läckt till New York Times och dels så började man anklaga oss för att ha varit inne i patientjournaler utan tillstånd. Vi blev hotade med omedelbar uppsägning.


"Det blev ett helvete"

Efter fackliga diskussioner drogs den felaktiga anmälan mot Kalle och hans tre kollegor tillbaka. Den externa utredaren fällde också alla de sju Macchiarini-artiklar som de anmält.

– Men universiteten är autonoma. Så även om en extern utredare visar på forskningsoredligheter så kan en rektor fria en person, för de står över. I augusti 2015 så friade rektorn Paulo Macchiarini från alla misstankar om forskningsoredlighet och gav honom bara en knäpp på näsan för att ha varit oaktsam. Det blev ett helvete för oss. Vi stod inte högt i kurs på kliniken, berättar Kalle.

Kalle Grinnemo. Foto: privat

Det var först när Bosse Lindquists tv-dokumentär Experimenten sändes i början av 2016 som bilden förändrades. Karolinska institutets rektor avgick, styrelsen byttes ut och universitetskanslern fick sparken.

– Det blev omöjligt för ledningen att sitta kvar. Det var ganska tumultartat och vi fick en ny rektor, säger Kalle.

När den nya rektorn tillträdde så utlovades en ny utredning och begäran skickades till Centrala etikprövningsnämnden. De externa utredarna går på samma linje som den tidigare - alla granskade artiklar fälls, utom en. Nu är det upp till Centrala etikprövningsnämnden och KI att fatta slutgiltigt beslut.

Parallellt med etikprövningar och utredningar så pågår en rättsprocess mot Paolo Macchiarini rörande bl.a. grovt vållande till annans död. Beslut om huruvida åtal ska väckas har ännu inte kommit.

Vilka proportioner skulle du säga att Macchiarini-skandalen har i svensk medicinhistoria? 

– Det här är – inte bara i svensk medicinhistoria, utan internationellt sett – en utav de absolut grövsta skandalerna genom alla tider. Det är en tortyrliknande död som de här patienterna har fått utstå och istället för att stoppa honom så har en institution bidragit till att det har kunnat fortsätta.

Varför reagerade ledningen som den gjorde, tror du?

– Därför att det här var en stjärnrekrytering som man gjort till Karolinska institutet. Paolo Macchiarini stod för något helt nytt. Tanken var att man skulle kunna gå vidare och transportera fler sorters organ. Han hade planerat för både matstrupar och lungor.

Vad är det viktigaste som vi kan lära oss av den här historien?

– Det absolut viktigaste är att man ser till att ha en arbetskultur där man lyssnar på varandra, tar varandra på allvar och reagerar på ett förnuftigt sätt. Istället för att ha fokus på patienterna, att rädda liv och på forskningsheder så har man haft fokus på Karolinska institutets rykte och då blir det fel. Man måste bestämma sig vem man bedriver forskning för och far patienter illa så måste man reagera.

Vad gör du själv idag?

– Sedan ett och ett halvt år arbetar jag på Akademiska sjukhuset. Jag kände att jag behövde byta arbetsgivare. Men vi har generellt sett fått väldigt mycket positiva omdömen från kollegor på Karolinska sjukhuset. Det har varit ledningen som varit negativ, personal och kollegor har varit väldigt stöttande efteråt.

Text: Jeanette Söderwall (Publicerad 2017-09-18)


PROGRAMKVÄLLAR

Kalle Grinnemo medverkar, tillsammans med kollegan och visselblåsaren Oscar Simonson och journalisten Bosse Lindquist, i programkvällen Spelet bakom Macchiarini-skandalen. Fri entré, men biljetter förbokas.

>> Linköping, 20 september kl.17.30 (fullbokad)
>> Norrköping, 15 november kl.17.30

Läs mer om programkvällen

Vad har hänt?

Några hållpunkter i turerna kring Paolo Macchiarini.

2010 rekryteras den världskände kirurgen Paolo Macchiarini som gästprofessor till Karolinska institutet (KI) och anställs samtidigt som överläkare och kirurg på Karolinska universitetssjukhuset.

2011 träder den s.k. autonomireformen i kraft, en lagändring med syfte att öka friheten för statliga universitet och högskolor och som i praktiken ger varje rektor mer makt.

Mellan 2011 och 2013 utförs tre transplantationer av konstgjorda luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Ytterligare fem patienter opereras på andra sjukhus, bl.a. i USA och Ryssland.

2013 visar det sig att sex av åtta patienter avlidit. Karolinska universitetssjukhuset beslutar att stoppa alla fortsatta operationer med syntetiska luftstrupar och att inte förlänga Macchiarinis anställning som kirurg.

2014 anmäler fyra läkare på Karolinska universitetssjukhuset Macchiarini till institutets rektor för att ha förvanskat resultat i flera vetenskapliga artiklar. En artikel anmäls även av en belgisk forskare.

Hösten 2014 skriver New York Times om anklagelserna mot kirurgen. KI tillsätter en extern utredare.

I maj 2015 visar den externa utredaren på åtskilliga fall av oredlighet i Macchiarinis artiklar.

I augusti 2015 frias Paolo Macchiarini från misstankarna om forskningsfusk av KI:s rektor, även om han anses ha agerat oaktsamt. Gästprofessuren avslutas, men hans forskartjänst förlängs.

I januari 2016 sänds Bosse Lindquists dokumentärserie Experimenten i SVT, vilket leder till starka reaktioner och en förtroendekris för KI.

Den 4 februari 2016 meddelar KI:s rektor att Macchiarinis anställning inte ska förlängas och en extern utredning tillsätts av styrelsen.

Den 13 februari 2016 meddelar KI:s rektor att han avgår. Snart byts också delar av styrelsen ut.

I mars 2016 bestämmer personalansvarsnämnden på KI att Paolo Macchiarini ska avskedas.

I september 2016 avgår KI:s styrelseordförande och universitetskanslern får sparken. Samma månad kommer en extern utredning som bl.a. kritiserar rekryteringsprocessen kring Macchiarini. Centrala etikprövningsnämnden slår också fast att Macchiarini gjort sig skyldig till forskningsfusk när det gäller artiklar om försök med konstgjorda matstrupar på råttor.

2017 Rättsprocessen mot Paolo Macchiarini rörande grovt vållande till annans död och grovt vållande till kroppsskada pågår. Beslut om huruvida åtal ska väckas har i september ännu inte kommit.

Gå till hemsidan