Klassiker i ny tappning


Hjalmar Bergmans Farmor och vår herre är ett starkt familjedrama om kärlek, minne och försoning. Regissören Pontus Plænge ville att pjäsen skulle ligga nära författarens eget språk och valde att göra en egen dramatisering.

Det var i samband med att Pontus Plænge regisserade Swedenhielms för några år sedan som han på allvar stiftade bekantskap med Hjalmar Bergmans författarskap. Pontus fastnade särskilt för romanerna Farmor och vår herre och Chefen fru Ingeborg, som han beskriver som två fantastiska kvinnoporträtt.

– Hjalmar Bergman beskriver så komplexa och svåra psykologiska och mänskliga skeenden och relationer. Båda de här kvinnorna har märkliga förhållanden och väldigt förbjudna känslor till sina söner. Det är väldigt fascinerande hur han lägger det hos läsaren att ta ställning till gestalterna, säger Pontus.


Minnen och sanning

I Farmor och vår herre, som gavs ut första gången 1921, är frågor om minnen och sanning återkommande. Berättelsen skiftar från farmors perspektiv av ett händelseförlopp till hur andra i familjen upplevde samma sak. Vad var det egentligen som hände? Vad är det vi minns?

– Det är spännande. Sanningen om en enskild händelse är aldrig given eller fundamental. För att vi inte ska bli knäppa i huvudet så omvandlar vi saker till vår egen fördel. Farmor börjar ifrågasätta vem hon är och vad hon minns, säger Pontus.

Kärlek är ett annat odödligt tema som berättelsen om farmor tar fasta på. Vad är det att älska en annan? Hur älskar man? Vad gör kärleken med oss och med våra relationer?


Musikaliskt språk

Inför arbetet med uppsättningen läste Pontus flera dramatiseringar av Farmor och vår herre, utan att hitta någon som kändes helt rätt. Främst på grund av att dessa pjäser så tydligt var kopplade till en annan regissörs idé. Han bestämde sig därför för att göra sin första egna dramatisering.

– Jag ville ligga närmare Hjalmar Bergmans eget språk. Det finns väldigt mycket dialog i boken som man kan använda rakt av, säger Pontus.

Han beskriver Bergmans språkliga värld som ett musikaliskt universum, där språkets rytm hela tiden speglar det känslomässiga skeendet och samtidigt driver handlingen framåt likt en ångvält.

– Sedan är han väldigt bra på att skilja ut personerna i dialogen, så att var och en får sitt eget sätt att tala.


Berörande familjedrama

Pontus version av Farmor och vår herre utspelas under lite mer än ett dygn, med start kvällen innan Farmors 78:e födelsedag. Tidsmässigt befinner vi oss på 1920-talet, men med hjälp av flera medier – så som filmprojektioner – kommer föreställningen samtidigt att få en modern klangbotten.

Sammanfattningsvis vill Pontus beskriva Farmor och vår herre som ett starkt och berörande familjedrama om kärlek, minne och försoning.

Pontus Plænge. Foto: Peter Holgersson


Varför har Hjalmar Bergman lämnat ett så stort avtryck i den svenska litteraturhistorien?

– Han har en otrolig talang för det myllrande folklivet och det svenska folkliga i kombination med något svart som ligger under ytan och dunkar – vilket jag tycker blir så otroligt sanningsenligt. Människan försöker ju leva ett så gott liv som det bara går och ha det mysigt och gemytligt, men det är inte så. Livet innehåller lycka, men också otroligt mycket smärta, sorg, tillkortakommanden och svåra relationer. Det beskriver Bergman väldigt bra, säger Pontus Plænge.


Läs mer om Farmor och vår herre

Text: Jeanette Söderwall (Publicerad 2018-01-04)



OM PONTUS PLÆNGE
Pontus Plænge är utbildad vid Teaterhögskolan i Stockholm. Han har varit verksam som skådespelare vid Stockholms stadsteater, Turteatern, Radioteatern och GöteborgsOperan. Pontus debuterade som regissör 1996 med Romeo och Juliet på Gräsgården i Vadstena, där han sedan dess varit konstnärlig ledare. Han kom till Östgötateatern 2010 och här har vi bland annat kunnat se honom i Final, Änglar i Amerika och La Cage aux Folles. Pontus har också regisserat en rad föreställningar, däribland Beyond Therapy, Gertrude Stein, Swedenhielms, Scener ur ett äktenskap och Dissekering av ett snöfall.


OM HJALMAR BERGMAN
Hjalmar Bergman föddes i Örebro 1883 och dog i Berlin 1931. Han var en av den svenska litteraturens stora berättare, med en omfattande produktion av romaner, noveller, filmmanus, radiopjäser och dramatik. Bland hans mest kända titlar finns Markurells i Wadköping, Herr von Hancken, Farmor och vår herre, Swedenhielms och Patrasket. Hör mer om Hjalmar Bergmans författarskap och stormiga liv på programkvällen Berättaren Hjalmar Bergman.

Läs mer om programkvällen

Gå till hemsidan